Jörgen & KB - Hjärtat och Blodomloppet

Så sitter man här...sisådär, sju, åtta månader senare, när man, nu som då, sitter vid köksbordet och tittar ut med tom blick och tänker, funderar, känner efter... och försöker hitta meningar med saker och ting.
Ett beslut togs då.
Ett beslut som kunde blivit tungt och jobbigt att leva med.
... men som kom att bli helt sjukt bra!

***

Har två livserfarenheter att dela med mig av:
1. Klipp dig endast en gång om året.
- Det smickret och berömmet som man får med en nyklippt frisyr efter ett års trassel kan få oanade svingar i ens självförtroende och självkänsla.
Man upplevs som en helt ny människa - till skillnad mot när man går och putsar till luggen stup i ett så att ingen märker någon skillnad.
2. Allt går i cykler.
- Vinner man på straffar i dåtiden så förlorar man på straffar i framtiden och viceversa.

***

Hela slutspelet har jag pratat om att vi befunnit oss i "Möjligheternas Land" och att överallt finns det möjligheter, mitt framför våra näsor, det är bara att ta för sig - man väljer liksom själv på något sätt.
En tagen möjlighet leder till en annan... typ!

I Lördags var det flera av oss som tog möjligheten att vinna - typ, Hannes Öhman, typ, Henrik Stenberg, Jacobsson, typ, Skogström, typ, alla - det är stort!

***

Jörgen Karlsson
Sir Materialare

Kent "KB" Bäckström
Sir Lagledare

Jörgen Karlsson (Sir Materialare) och Kent "KB" Bäckström (Sir Lagledare) är Hjärtat och Blodomloppet i Storvretas Herrlag!
Utan dessa herrar tror jag inte att dessa guld blivit möjliga...
Tack för att ni hållit oss på vägen detta slingriga år!

***

Jag vet att många inte tycker att det är rättvist med straffavgöranden.
Jag håller inte med, visst kan det verka som ett lotteri ibland (men det kan även en tennismatch, eller en fäktningsmatch, också anses vara) men likväl är det något magiskt, något vackert, ett tiden-står-stilla-ögonblick över det.
Och när en lagidrott helt plötsligt byter skepnad och övergår till en typ av individuell idrott så tycker jag att det blir så mycket mer.
Det är man mot man (eller kvinna mot kvinna), hjärnor mot hjärnor och kyla mot kyla.
Och jag tycker verkligen att det handlar om prestation och träning när man gör mål på en straff eller när målvakten räddar en straff.
Och det är inte otur när Emanuelsson, Bengtsson och Stenberg lägger sina straffar i stolparna!

Det är heller inte dåligt dömt när Bults straff döms som bakåt.
Tvärtom, det är nog århundradets dömning!
Jag skiter i vad folk tycker om att jag, "bara för att jag är i det vinnande laget", tycker att domaren Johan Råsbrink visade upp troligtvis det största modet och kuraget som jag upplevt live någonsin...
Tror inte många människor hade pallat att göra den blåsningen i det läget...
Domarkåren är bättre i år än på länge och finaldomarna är världens bästa just nu!

Sedan fattar jag inte hur Warberg skulle ha vunnit på att Bults straff blivit mål... det är för hypotetiskt helt enkelt!
Dessutom... så hade det, om nu denna tes om att dom vunnit vid mål av Bult fallit in, blivit en vinst med hjälp av fusk... inte så kul att vinna på det sättet, eller?

Till sist...

... är jag ingen bankettmänniska!

*

... precis som Kim Johansson och jag har kommit fram till: bitterheten är den "heten" som är allra svårast att mörka...

*

... tack alla som på något sätt medverkat i denna resa som bara är slutet på starten...!

*

... blev det skitbra med Stenberg som avgörare, men det hade varit sååå coolt med Skogström!

*

... för att vara en "överskattad coach" så är det rätt bra med 2 GULD på en säsong, eller?!

*

... jag är inte heller någon sitta-i-lobbyn-människa!


*

... självklart har Stefan Forsman och co del i detta guldet också. Att påstå något annat vore hyckleri...

*

... är det vackert att vakna upp en måndagsmorgon och öppna dörren till farstun och hitta en guldfärgad presentpåse med ett fint reservavin i... goda grannar ska man vara rädd om!

*

... vafan är jag för människa egentligen? Kanske en mustasch-människa...?


I myspys...
// Lilla b