...inte värdigt Gillek

Var med på träningen igår...kan väl säga som så: ett par veckors träning och jag är ikapp...behöver en klubbsponsor bara...har ni känt på dagens innebandyklubbor?! Dom väger ju för fan mindre än luft!

Täby...ojoj Täby! Grattis som fan! Grattis Binge...du har min röst i årets...

I det här läget skulle jag mycket väl kunna skriva ett par väl valda om denna herres prestation (eller ickeprestation rättare sagt) när det gällde som mest... men det är för lätt liksom.
Dock har jag väldigt svårt för detta - att efter ha slagit ut sin motståndare liksom fortsätta, ställa sig och sparka och spotta på den liggande motståndaren. Det är inte värdigt en landslagsspelare, det är inte värdigt en AIK-spelare...inte värdigt Gillek.
Men det verkar vara något som går igen i hela samhället - från dessa enkla lekar som kallas innebandymatcher till våldet på gatan...den redan slagna ska slås ännu mer.
Tragiskt!

Får kanske återkomma senare ikväll för nu ska jag baka sågladbollar...

På återseende!
//Brolle

Jag e fan inte Bitter!

Så...Gnaget tillbaka i elitserien i hockey igen!
Grattis!
Välkomna tillbaka! Ni har varit saknade...
Grattis till ordförande Peter Mellqvist - tänk att han var med runt Balrog någon gång i början på nittiotalet, häftigt!

Inte så mycket grattis till innebandyn...var det svårt att få fokus på innebandyn tidigare så är det mycket svårare att få det nu med stockholmslagens - DIF´s SM-Final och AIK´s kvalificering - succeér.
Som jag skrev tidigare: Hockeys is the Shit!

Tänkte på en sak...
...när jag tänker på AIK i hockey och fotboll så heter dom Gnaget.
Men när jag tänker på AIK i innebandy så har jag väldigt svårt att kalla dom för Gnaget...får liksom inte ihop det då...märkligt!?
Sedan...om det är bra eller dåligt vet jag ej...tycker bara att attributet "Gnaget" känns...mer på något sätt.

Åh, vilken underbar dag det varit! Ute hela dagen, frisk luft i lungorna och en kopp java i solen...fins inget bättre än en kopp java i vårsolen...eller...vänta, förresten - en kall öl i vårsolen är överlägsen men sen...sedan kommer javan...helt klart!

Det var inte så mycket att snacka om igår mellan AIK och Täby, om jag förstått saken rätt...känslan är AIK nu...dom verkar vara lite bättre på det berömda TV-golvet.
Förresten...
...var det inte en väldigt intressant matchdag och matchtid senast - klockan 19.00 på en Lördagskväll!?
Undrar om det hade med det redan nämnda golvet att göra? Hade matchen spelats på Fredagen som är den normala slutspelsdagen hade det antagligen varit Tv-match...eller?

Jag vill också vara med i "Mauro och Pluras Kök"!
Loving it!

Tydligen har jag varit bitter på denna blogg...!...? 
Förstår ingenting - jag är bara glad över utvecklingen som sker. Jag såg mig själv som en del av framgången och processen.
Dessutom var jag glad över att man kunde ta sig ur på ett hyfsat smidigt och schysst sätt som vänner...men så var tydligen inte fallet.
Jag ville bara pränta ned olika svagheter OCH styrkor som kan finnas eller som kan uppstå...
Men ok! Jag ska nog skita i att bry mig...
Blir jävligt sårad, dock, när jag får höra denna ryktesspridningen bakom min rygg...av människor man arbetat med och stått upp för...Förbannat trist!
Jag e fan inte Bitter!

Fick den i facet häromkvällen när jag, nybadad, skrubbad och parfymerad med Beckhams deo under armarna, skulle läsa saga för lillasyster:
- Pappa.
- Ja.
- Pappa, varför luktar du sopor? säger hon samtidigt som hon med lite äcklad min sniffar med rynkad näsa.
- Ehh? Sopor? Tycker du att pappa luktar sopor?
- Ja...men det gör inget, du får läsa saga för mig ändå.
- Eh, ok, eh, tack?!
Ärlighet när den är som bäst...Älskar det!

Det här slutade vi i Balrog med någon gång på nittiotalet...

I övrigt...
...var det en fin dikt som poeten från Bagis knåpat ihop...
verkligen fin!

På återseende!
//Brottman

Kim Nilsson är framtiden

Så sitter man här, lördagsmorgon, frukosten intagen, älsklingen bortrest på trädgårdsmässa, ungarna pysslar, tittar på tv och pratar om att pappa har lovat att baka kakor (?! har jag?).

Kroppen känns som att den har körts genom en mangel ett hundratals gånger efter att ha gjort en första vecka på jobbet efter fyra veckors stämpling.
Herregud, vilket slit!
400 kvm hus med två gånger skarvspackling och sedan bredspackling - tak och vägg.
Och detta gör jag ensam...!
Fan va grym jag är! Troligtvis den bästa målaren... ;-)
Jag får knappt upp armarna ovanför huvudet...nacken känns så gott som stelopererad och den ena axeln verkar vilja gå på en lång semester.
Hur fan orkade man när man var yngre? Hårda dagar på jobbet och sedan ut och prestera på elitnivå? Märkligt? Många är det som borde hyllas för att dom pallar - 100% jobb och sedan, i vissa fall, 200% elitsatsning...med grymma krav från omgivningen...och kaffepengar i ersättning jämfört med andra idrotter.
Kom inte och kom!

Såg att Endre kramar ur en femte avgörande...coolt!
Har, vis av erfarenhet, valt att inte kommentera daminnebandy så mycket - har nämligen gjort det förr och det är en minerad väg att vandra.
Det är väldigt känsligt det där... dom vill bli behandlade lika, vilket är helt rätt, men när samma krav om utveckling, ekonomi och seriösitet som herrarna kommer på tal så blir det jobbigt.
Så...jag har dessutom sett för lite av daminnebandy dom senaste åren för att att kunna uttala mig. Det jag sett har väl inte varit dom bästa matcherna, kanske...?

En innebandyspelare som ska ha en chans att lyckas i framtiden ska nog vara minst 190cm lång, inte alltför mycket badstrandsmuskler, ha långa orangutangarmar, vara smidig och tillhöra den snabbare människotypen. (OBS! Inget hån mot Kim! Kim Nilsson är framtiden.)
Och det är väl inget fel med det egentligen.
AIK har ganska solklart kollat in storlek när dom värvat in, fler lag är på väg åt samma håll.
Inte Falun dock.
Vi får väl se vilken väg som är den rätta...
Tror att innebandyn står i ett vägskäl. Samma vägskäl som hockeyn stod inför i slutet på åttiotalet, början på nittio. Dom valde att sålla bort dom mindre storlekarna...
Vad gör Innebandyn? Hur ska den se ut i framtiden? Hur ska spelarna se ut?

I övrigt...
...går min så kallade "Operation krossa Stig-Helmerkulan" åt helvete just nu. Hoppas att man bränner lite fett på jobbet.

På återseende!
//Brolle

Hockey is the Shit!

"Klockan slår, klockan slår, 
Djurgården gjorde mål, 
Oh va det är skönt att se 
Djurgården göra mål"

Kan inte låta bli...jämföra liksom - Innebandy vs Hockey.
Det pågår semifinaler i dom båda idrotterna. Dom fyra bästa lagen gör upp i respektive sport.
Visst känns det som att innebandyn har dött en smula?!
Det skrivs knappt något...det är, typ, hundra år mellan matcherna...hettan svalnar...intensiteten stryps...
Det går inte att ljuga - hockeyn är överlägsen.
Man har ju, från innebandyns håll, tyckt att man närmar sig dom stora idrotterna. Tycker inte att det stämmer längre. Profilerna pensioneras, tränarprofiler slutar och klyschan - "innebandy är roligare att spela själv än att titta på" tycks stämma mer och mer.
Förbundet? Vad gör förbundet ur marknadsföringssynpunkt?
Förbundet känns döda, och det är väl så...att ett dött ledarskap kväver det som finns under.

Men va fan ska jag bry mig för?
Hockey is the shit! Liksom...
...och det är grymt att min gode vän Falk fortfarande håller!

Just nu står det 5-1 till Växjö mot Leksand...pengar slängda i Siljan hade gjort mer nytta...varför inte ta och satsa lite på talanger istället för avdankade...Nu får dom fan skämmas!

Falun värvar friskt - det är bara att gratulera dalapubliken (mig själv, typ). Jag tar av mig hatten för sportchef Bäcks arbete.
Är lite bekymrad över balansen i laget, dock.
Hoppas jag har fel men offensiven var inget problem under säsongen som gick...defensiven var det. Och alla nyförvärven hittills, med ett litet undantag på Jack Kvist som har ett huvud för det defensiva arbetet, är väldigt offensiva spelare. Man tappar dessutom Henrik Olsson vilket, helt klart, hamnar på det defensiva minuskontot.
Förhoppningsvis hittar Lundmark spelare som är villiga att ta dom defensiva rollerna och ger dom ordentligt med cred och uppmärksamhet.
Vad händer med Faluns egna talanger? Linus, Frasse, Apel och Huset?
Vad händer med dom gamla rävarna?

...undrar om man ska dra på sig dojjerna - täcka några skott ska man väl lyckas med.

Stort Vreta! Mina önskningar gick in...Unnar mina vänner detta, unnar Forsman och co detta

I övrigt...
...ligger jag i hårdträning för Viking Line Cup. Nu jävlar!

På återseende!
//Brolle

Som att lämna ifrån sig Härskarringen

Goddag Kamrater!

Sitter och målar ägg med lillasyster. Är helt bedrövlig - lillasyster (som är 4år) gör mycket, mycket finare ägg. Känner en egendomlig press på mig själv över detta faktum...

Idag funderade jag, när jag körde storasyster till skolan; nu när jag officiellt lämnat över stafettpinnen som kallas "huvudansvarig för IBF Falun's Herrlag" till Mr. Lundmark så borde jag känna ett lugn och känna stolthet över det som skapats.

Mitt mål har hela tiden varit att göra laget till ett stabilt slutspelslag - det är avklarat i och med tre raka slutspel. Efter att man är stabila där så kan man börja snegla uppåt mot medaljerna. Vilket borde vara ett självklart nästa steg för laget.
Visst hade jag hoppats att det skulle gå och skynda på processen och kanske fixa en medalj redan i år...men icke...laget var solklart inte redo för det ännu.

Påminner mig själv om uppbyggnad av vinnande lag.
I Balrog mötte vi AIK ett gäng gånger i slutspel med samma utgång - Balrog vann varje gång.
Nu är AIK ledande.
Det finns fler exempel.
Samma process är Storvreta och Täby inne i. Skillnaden mellan dom och Falun är att dom är på mållinjen medans Falun är på startlinjen.
Tålamod! Det kallas tålamod.

Det är inget konstigt med det, det verkar som att man måste gå igenom samma köttkvarn innan man kan komma ut på andra sidan som en större, smidigare, smartare och mer inoljad förening som är mer självklar än innan.

Men...för att återgå till bilturen till skolan så är känslan och svaret... nej!
Det känns värre än värst. Det känns som att lämna ifrån sig något väldigt värdefullt...som inte får förstöras. Man har en klump i halsen liksom.
Det känns som att lämna ifrån sig Ringen. Precious...Härskarringen...typ.

Nu var det ofrånkomligt att kliva av.
Situationen var ohållbar.
Tiden fanns inte - jag jobbade civilt 100% och stod bokstavligen och planerade träningarna vid spisen. Jag hann inte med den personliga coachningen, hann inte med analysen och kände mig jävligt splittrad på alla plan.
Hjärtat härjade...orkade inte med stressen.
Kort sagt så hade jag inte dom rätta förutsättningarna för att klara av att ge spelarna det som behövs och krävs av en tränare.
Det var inte elitmässigt... men... billigt, har jag förstått.
Intresset och uppbackningen för en fortsättning var väl milt sagt svalt från föreningens håll... och jag har väl inget att säga om det... det är väl som det ska - vi går vidare som vänner...typ.

I övrigt...
...ska jag vara med och träna med laget nästa vecka - har ett och annat att visa...

Ps. Lundmark och Hedlund kommer att göra ett grymt jobb. Grabbarna i laget var och förblir Kings i min värld! Ds.

På återseende!
//Brottman