...inte värdigt Gillek

Var med på träningen igår...kan väl säga som så: ett par veckors träning och jag är ikapp...behöver en klubbsponsor bara...har ni känt på dagens innebandyklubbor?! Dom väger ju för fan mindre än luft!

Täby...ojoj Täby! Grattis som fan! Grattis Binge...du har min röst i årets...

I det här läget skulle jag mycket väl kunna skriva ett par väl valda om denna herres prestation (eller ickeprestation rättare sagt) när det gällde som mest... men det är för lätt liksom.
Dock har jag väldigt svårt för detta - att efter ha slagit ut sin motståndare liksom fortsätta, ställa sig och sparka och spotta på den liggande motståndaren. Det är inte värdigt en landslagsspelare, det är inte värdigt en AIK-spelare...inte värdigt Gillek.
Men det verkar vara något som går igen i hela samhället - från dessa enkla lekar som kallas innebandymatcher till våldet på gatan...den redan slagna ska slås ännu mer.
Tragiskt!

Får kanske återkomma senare ikväll för nu ska jag baka sågladbollar...

På återseende!
//Brolle

Jag e fan inte Bitter!

Så...Gnaget tillbaka i elitserien i hockey igen!
Grattis!
Välkomna tillbaka! Ni har varit saknade...
Grattis till ordförande Peter Mellqvist - tänk att han var med runt Balrog någon gång i början på nittiotalet, häftigt!

Inte så mycket grattis till innebandyn...var det svårt att få fokus på innebandyn tidigare så är det mycket svårare att få det nu med stockholmslagens - DIF´s SM-Final och AIK´s kvalificering - succeér.
Som jag skrev tidigare: Hockeys is the Shit!

Tänkte på en sak...
...när jag tänker på AIK i hockey och fotboll så heter dom Gnaget.
Men när jag tänker på AIK i innebandy så har jag väldigt svårt att kalla dom för Gnaget...får liksom inte ihop det då...märkligt!?
Sedan...om det är bra eller dåligt vet jag ej...tycker bara att attributet "Gnaget" känns...mer på något sätt.

Åh, vilken underbar dag det varit! Ute hela dagen, frisk luft i lungorna och en kopp java i solen...fins inget bättre än en kopp java i vårsolen...eller...vänta, förresten - en kall öl i vårsolen är överlägsen men sen...sedan kommer javan...helt klart!

Det var inte så mycket att snacka om igår mellan AIK och Täby, om jag förstått saken rätt...känslan är AIK nu...dom verkar vara lite bättre på det berömda TV-golvet.
Förresten...
...var det inte en väldigt intressant matchdag och matchtid senast - klockan 19.00 på en Lördagskväll!?
Undrar om det hade med det redan nämnda golvet att göra? Hade matchen spelats på Fredagen som är den normala slutspelsdagen hade det antagligen varit Tv-match...eller?

Jag vill också vara med i "Mauro och Pluras Kök"!
Loving it!

Tydligen har jag varit bitter på denna blogg...!...? 
Förstår ingenting - jag är bara glad över utvecklingen som sker. Jag såg mig själv som en del av framgången och processen.
Dessutom var jag glad över att man kunde ta sig ur på ett hyfsat smidigt och schysst sätt som vänner...men så var tydligen inte fallet.
Jag ville bara pränta ned olika svagheter OCH styrkor som kan finnas eller som kan uppstå...
Men ok! Jag ska nog skita i att bry mig...
Blir jävligt sårad, dock, när jag får höra denna ryktesspridningen bakom min rygg...av människor man arbetat med och stått upp för...Förbannat trist!
Jag e fan inte Bitter!

Fick den i facet häromkvällen när jag, nybadad, skrubbad och parfymerad med Beckhams deo under armarna, skulle läsa saga för lillasyster:
- Pappa.
- Ja.
- Pappa, varför luktar du sopor? säger hon samtidigt som hon med lite äcklad min sniffar med rynkad näsa.
- Ehh? Sopor? Tycker du att pappa luktar sopor?
- Ja...men det gör inget, du får läsa saga för mig ändå.
- Eh, ok, eh, tack?!
Ärlighet när den är som bäst...Älskar det!

Det här slutade vi i Balrog med någon gång på nittiotalet...

I övrigt...
...var det en fin dikt som poeten från Bagis knåpat ihop...
verkligen fin!

På återseende!
//Brottman

Kim Nilsson är framtiden

Så sitter man här, lördagsmorgon, frukosten intagen, älsklingen bortrest på trädgårdsmässa, ungarna pysslar, tittar på tv och pratar om att pappa har lovat att baka kakor (?! har jag?).

Kroppen känns som att den har körts genom en mangel ett hundratals gånger efter att ha gjort en första vecka på jobbet efter fyra veckors stämpling.
Herregud, vilket slit!
400 kvm hus med två gånger skarvspackling och sedan bredspackling - tak och vägg.
Och detta gör jag ensam...!
Fan va grym jag är! Troligtvis den bästa målaren... ;-)
Jag får knappt upp armarna ovanför huvudet...nacken känns så gott som stelopererad och den ena axeln verkar vilja gå på en lång semester.
Hur fan orkade man när man var yngre? Hårda dagar på jobbet och sedan ut och prestera på elitnivå? Märkligt? Många är det som borde hyllas för att dom pallar - 100% jobb och sedan, i vissa fall, 200% elitsatsning...med grymma krav från omgivningen...och kaffepengar i ersättning jämfört med andra idrotter.
Kom inte och kom!

Såg att Endre kramar ur en femte avgörande...coolt!
Har, vis av erfarenhet, valt att inte kommentera daminnebandy så mycket - har nämligen gjort det förr och det är en minerad väg att vandra.
Det är väldigt känsligt det där... dom vill bli behandlade lika, vilket är helt rätt, men när samma krav om utveckling, ekonomi och seriösitet som herrarna kommer på tal så blir det jobbigt.
Så...jag har dessutom sett för lite av daminnebandy dom senaste åren för att att kunna uttala mig. Det jag sett har väl inte varit dom bästa matcherna, kanske...?

En innebandyspelare som ska ha en chans att lyckas i framtiden ska nog vara minst 190cm lång, inte alltför mycket badstrandsmuskler, ha långa orangutangarmar, vara smidig och tillhöra den snabbare människotypen. (OBS! Inget hån mot Kim! Kim Nilsson är framtiden.)
Och det är väl inget fel med det egentligen.
AIK har ganska solklart kollat in storlek när dom värvat in, fler lag är på väg åt samma håll.
Inte Falun dock.
Vi får väl se vilken väg som är den rätta...
Tror att innebandyn står i ett vägskäl. Samma vägskäl som hockeyn stod inför i slutet på åttiotalet, början på nittio. Dom valde att sålla bort dom mindre storlekarna...
Vad gör Innebandyn? Hur ska den se ut i framtiden? Hur ska spelarna se ut?

I övrigt...
...går min så kallade "Operation krossa Stig-Helmerkulan" åt helvete just nu. Hoppas att man bränner lite fett på jobbet.

På återseende!
//Brolle

Hockey is the Shit!

"Klockan slår, klockan slår, 
Djurgården gjorde mål, 
Oh va det är skönt att se 
Djurgården göra mål"

Kan inte låta bli...jämföra liksom - Innebandy vs Hockey.
Det pågår semifinaler i dom båda idrotterna. Dom fyra bästa lagen gör upp i respektive sport.
Visst känns det som att innebandyn har dött en smula?!
Det skrivs knappt något...det är, typ, hundra år mellan matcherna...hettan svalnar...intensiteten stryps...
Det går inte att ljuga - hockeyn är överlägsen.
Man har ju, från innebandyns håll, tyckt att man närmar sig dom stora idrotterna. Tycker inte att det stämmer längre. Profilerna pensioneras, tränarprofiler slutar och klyschan - "innebandy är roligare att spela själv än att titta på" tycks stämma mer och mer.
Förbundet? Vad gör förbundet ur marknadsföringssynpunkt?
Förbundet känns döda, och det är väl så...att ett dött ledarskap kväver det som finns under.

Men va fan ska jag bry mig för?
Hockey is the shit! Liksom...
...och det är grymt att min gode vän Falk fortfarande håller!

Just nu står det 5-1 till Växjö mot Leksand...pengar slängda i Siljan hade gjort mer nytta...varför inte ta och satsa lite på talanger istället för avdankade...Nu får dom fan skämmas!

Falun värvar friskt - det är bara att gratulera dalapubliken (mig själv, typ). Jag tar av mig hatten för sportchef Bäcks arbete.
Är lite bekymrad över balansen i laget, dock.
Hoppas jag har fel men offensiven var inget problem under säsongen som gick...defensiven var det. Och alla nyförvärven hittills, med ett litet undantag på Jack Kvist som har ett huvud för det defensiva arbetet, är väldigt offensiva spelare. Man tappar dessutom Henrik Olsson vilket, helt klart, hamnar på det defensiva minuskontot.
Förhoppningsvis hittar Lundmark spelare som är villiga att ta dom defensiva rollerna och ger dom ordentligt med cred och uppmärksamhet.
Vad händer med Faluns egna talanger? Linus, Frasse, Apel och Huset?
Vad händer med dom gamla rävarna?

...undrar om man ska dra på sig dojjerna - täcka några skott ska man väl lyckas med.

Stort Vreta! Mina önskningar gick in...Unnar mina vänner detta, unnar Forsman och co detta

I övrigt...
...ligger jag i hårdträning för Viking Line Cup. Nu jävlar!

På återseende!
//Brolle

Som att lämna ifrån sig Härskarringen

Goddag Kamrater!

Sitter och målar ägg med lillasyster. Är helt bedrövlig - lillasyster (som är 4år) gör mycket, mycket finare ägg. Känner en egendomlig press på mig själv över detta faktum...

Idag funderade jag, när jag körde storasyster till skolan; nu när jag officiellt lämnat över stafettpinnen som kallas "huvudansvarig för IBF Falun's Herrlag" till Mr. Lundmark så borde jag känna ett lugn och känna stolthet över det som skapats.

Mitt mål har hela tiden varit att göra laget till ett stabilt slutspelslag - det är avklarat i och med tre raka slutspel. Efter att man är stabila där så kan man börja snegla uppåt mot medaljerna. Vilket borde vara ett självklart nästa steg för laget.
Visst hade jag hoppats att det skulle gå och skynda på processen och kanske fixa en medalj redan i år...men icke...laget var solklart inte redo för det ännu.

Påminner mig själv om uppbyggnad av vinnande lag.
I Balrog mötte vi AIK ett gäng gånger i slutspel med samma utgång - Balrog vann varje gång.
Nu är AIK ledande.
Det finns fler exempel.
Samma process är Storvreta och Täby inne i. Skillnaden mellan dom och Falun är att dom är på mållinjen medans Falun är på startlinjen.
Tålamod! Det kallas tålamod.

Det är inget konstigt med det, det verkar som att man måste gå igenom samma köttkvarn innan man kan komma ut på andra sidan som en större, smidigare, smartare och mer inoljad förening som är mer självklar än innan.

Men...för att återgå till bilturen till skolan så är känslan och svaret... nej!
Det känns värre än värst. Det känns som att lämna ifrån sig något väldigt värdefullt...som inte får förstöras. Man har en klump i halsen liksom.
Det känns som att lämna ifrån sig Ringen. Precious...Härskarringen...typ.

Nu var det ofrånkomligt att kliva av.
Situationen var ohållbar.
Tiden fanns inte - jag jobbade civilt 100% och stod bokstavligen och planerade träningarna vid spisen. Jag hann inte med den personliga coachningen, hann inte med analysen och kände mig jävligt splittrad på alla plan.
Hjärtat härjade...orkade inte med stressen.
Kort sagt så hade jag inte dom rätta förutsättningarna för att klara av att ge spelarna det som behövs och krävs av en tränare.
Det var inte elitmässigt... men... billigt, har jag förstått.
Intresset och uppbackningen för en fortsättning var väl milt sagt svalt från föreningens håll... och jag har väl inget att säga om det... det är väl som det ska - vi går vidare som vänner...typ.

I övrigt...
...ska jag vara med och träna med laget nästa vecka - har ett och annat att visa...

Ps. Lundmark och Hedlund kommer att göra ett grymt jobb. Grabbarna i laget var och förblir Kings i min värld! Ds.

På återseende!
//Brottman

En parentes: Hallstensson tackade inte

En parentes.
Det kan tyckas. Men jag har förstått av mail och annat att människor har blivit besvikna över min tanke att lägga ner.
Jag lovar inget, löften är bara till för ens barn och kärasten...men jag ska försöka hålla liv i dessa texter.

Jag blev förbannad häromdagen.
Täby mötte AIK.. Täby var bleka, Täby var små. Mot AIK måste man intala sig att man är stor. AIK är grymma när dom får växa och blåsa upp sig. AIK måste strypas på energi så fort som möjligt.
Jag kände; - Fan! Det där kunde vi gjort bättre! Den där chansen kunde väl vi fått.
Man kan naturligtvis vända på det och klappa sig på bröstet och känna att man trotsallt gjorde något bra. Men jag har svårt för det där.
Täby! Skärpning, för fan! Det var pinsamt att se! Det var för bekvämt.

AIK däremot... verkligen starka och effektiva. Har tyckt att AIK överarbetar mycket av sitt spel långa stunder, att det ibland blir lite väl mycket söka in bollar i slottet. För lite direkt spel och direktavslut...att man hela tiden ska bygga upp sina spel - det kan bli väldigt segt emellanåt. Men mot Täby visade man att man bemästrar det "långa spelet" också och fick därmed ett snabbt spel med bra direktavslut.
Kim är verkligen magisk.
KJ är en bra motor och Djurling sköter det viktiga "tysta spelet".
Min vän Patrick Jansson klev fram i ett viktigt skede i andra perioden...
Annars var det en lagseger för AIK i en match som inte stank semifinal...tyvärr.

En annan parentes: Efter den femte avgörande matchen mot AIK skulle jag gå över och tacka Hallstensson för en god serie. Jag hade inte sett att han försvunnit. Något förvånad tackade jag bara Emil och Lemker och gick in mot omklädningsrummet samtidigt som jag svor över hur dryg Ulf är som inte ens kan tacka, över vilket svin han är...
Sorry, Ulf, jag hade inte en aning. Hoppas på ett gott kurerande!

Vägen ligger öppen för en reprisfinal... Ska mycket till att något annat sker.

Just idag smakar mitt kaffe som att det är en professionells händer som bryggt det...gott, märkligt men grymt gott.

Funderar över framtiden. Hoppas att jag kan spela lite plast men jag har fått innebandyknän... dom värker konstant och när jag ska gå och lägga mig så kryper det, som växtvärk.
I alla fall så skulle jag vilja spela lite...vi får se.

Undrar om man ska gå på SM-festen i år... om man vågar.
"Viktiga" personer här på nätet har ju tagit illa vid sig... man blir rädd och fundersam över hur någon kan hålla en sådan häxjakt och gå på oskyldiga... speciellt som mamma?!
(ny uppdatering:)
Skönt! Nu har vi pratats. Fått reda på en hel del.... Sorry att det blev som det blev - vi börjar om från noll typ... Ok? En öppen dialog... kan vara på sin plats... mest från min sida...
Vi ses kanske på festen...

I övrigt...
...såg jag en väldigt otränad Jihde i söndags. Han gjorde inte bort sig, absolut inte. Men tyvärr så såg vissa ingripanden lite väl gubbaktiga ut...
Vet inte hur jag ska ställa mig till det.
Äh, jag behöver inte tycka ett skit om det...

På återseende!
//Brottman

Först: Bikten...Sedan: Hej Då!

Det är dags för mig att bikta mig ty jag har syndat...

Först: Tack AIK för en jävligt bra och rolig matchserie. Ni är värdiga vinnare! Lycka till!

Egentligen så borde den ha hetat "AIK Bloggen" den här bloggen.
Vi kan väl säga att den uppfördes i rent onda syften.
Syften som hade med matcherna att göra, som hade med att så små, små frön av ogräs lite här och där i den svart-gula gemenskapen.
Psykologisk krigsföring kan vi kalla det...typ.
Minsta lilla tanke åt den här bloggens håll från deras sida var en liten seger för mig och oss. Minsta lilla fokus riktat på det som skrevs här kunde betyda att det blev ett fokustapp från deras håll och det kunde göra skillnad på planen...om än så liten.

Ute på planen skulle våra spelare vara det bästa dom kunde, vilket dom också var i långa stunder!
Fokuset och irritationen skulle hamna på mig... det var mig dom skulle pratat om och inte hur dom skulle förinta Eric Björks skott.
Det var jag som skulle vara aset man ville åt... i mångt och mycket blev det nog så också.

Nu skulle nog ingen i AIK-lägret erkänna att så var fallet och det är omöjligt att veta om detta har gjort skillnad.
Men...
...vi skakade "RealAIK" till fem matcher.
Vi, lilla Falun, som har en svensk landslagsman, ett par på väg in kanske... dom med minst 7 st i det svenska landslaget plus en stab med en landslagscoach i spetsen.
Patrick Jansson fick besvara och fokusera på annat i media än det han skulle göra på planen.
Kranberg likaså.
Att jag dessutom fick Fischerström så fast på kroken att han till och med - mot sin vilja - började blogga, ser jag som en ren bonus.
"RealAIK" ska enligt mitt sätt att se det köra över oss i tre raka... det är inget snack om den saken. Tre matcher som skulle ha sett ut ungefär som den idag... dom har allt som krävs för att köra i 190km/h rätt in i SM-guldet. Det finns VM-guld, SM-guld och EC-guld i massor i truppen, det är ingen tvekan - det borde vara ett självspelande piano!
Men det har inte varit det...

Många har blivit upprörda och jag kan bara säga...det var inte personligt.
I krig och kärlek är allt förbjudet... och tillåtet.
Och vad fan spelar det för roll egentligen...? Det rördes upp lite i den alltför stillaliggande och bekväma ankdammen, det kan väl inte ha gjort nåt....? Fan släpp loss lite! Var inte en sån tant!

Det är dessutom bra att ha en blogg för att få ut en åsikt om till exempel domarens tendens att favorisera motståndarna i vissa situationer... att skapa ett visst tryck på dom.
På samma sätt som AIK försöker skapa tryck på olika saker med sina pressreleaser.

Det har även varit en viss befrielse att kunna få skriva av mig och få ge uttryck åt vissa känslor och tankar. En del inlägg har varit mer åt det personliga och sanningsenliga hållet.

För övrigt...
...tack till er som kom idag....jag fick ståpäls!

Nu loggar jag ut.
Bloggen har tjänat sitt syfte...så har även jag i denna innebandyvärld.
Nu ska jag bli en vanlig Svensson...en normal människa - innebandyfolk är inte normala, dom är onormala. Fortsätt så!
Hej Då!
Vi kanske syns där borta där molnen vänder sig om...

Over And Out!
//Brolle