Pelle the Great

Så sitter man här igen. I sin skrivkammare och tittar ut över ägorna. Solen har vaknat ur sin vintersömn och på riktigt allvar likt en kalv på grönbete börjat leka på himlens enorma hagar. Och som den leker sedan! Man kan inte titta på snön mer än i ett par sekunder för att inte bli snöblind.

Kangas har fått sin morgonranson av harpluttar, näsdukar och annat skit - som tydligen bara måste ner i hans mage - under promenaden.

***

Skidåkning nerför står på agendan idag.
På grund av min stora satsning på att bli den nästa Pelle Lindbergh i ungdomsåren så blev det inte mycket skidåkning, ingen alls rättare sagt.
Det tog nästan 35år innan jag provade för första gången och efter att ha tagit en paus på ytterligare 5år så är jag nu ganska frekvent i backarna.
Ingen monsteråkare, absolut inte, är fortfarande väldigt nöjd varje gång jag klarat av ankarliften.
Men det är kul.
Man blir stolt över barnens framsteg i backarna.

***

Pelle Lindbergh

Pelle är min allra första stora idol, trots att han aldrig stod i DIF´s bur... tvärtom så stod han i helt fel lag sett ur Djurgårdsögon - nämligen Bajen och Gnaget.
Han var den första och hittills den enda svensk som vunnit Vezina Trophy - priset som NHL´s bästa målvakt.
Den 10 november 1985 dog Pelle, 26 år gammal, mycket tragiskt i sviterna efter att med sin Porsche i hög hastighet kört in i en betongmur.
Det var nog den första gången som jag blev introducerad för döden och sorgen med den. Jag tog väldigt illa vid mig och kände en ledsamhet och saknad som för mig dittills varit främmande. Och detta trots att jag aldrig träffat människan - sett honom på nära håll hade jag gjort men inte vågat gå fram någon gång.
Jag kommer ihåg att jag ville gå på begravningen men att min far inte tyckte det var någon bra idé, vilket gjorde mig väldigt arg och ännu mer ledsen.
Har för mig att det var en väldigt stor begravning. Jag gjorde något patetiskt kors av puckar hemma, vafan, det kändes bättre att göra nåt i allafall!
För mig är "Pelle the Great" den svenska hockeydrömmen personifierad... en stor människa, en grym idrottsman... den bästa på sin position som Sverige fått fram, dessutom var han en jetsetare i lightversion vilket på den tiden var coolt...

***

Vilken är den svenska innebandydrömmen? Vad är det som driver dagens spelare. Borde göras någon sorts doktorsavhandling på det. Tror att det är en väldigt viktig ingrediens som kan vara bra att definiera för framtida riktpunkter...

***

Till sist...

... tyckte "mini-me" att Pernilla Andersson behövde borsta tänderna igår på Melodifestivalen.

*

... såg jag att jag hamnat på Vretas hemsida. Nu måste jag skärpa mig!

*

... funderar jag på om vi ska köra 2-2-1-, eller 2-1-2-, eller 4-1-, eller 0-5-system med man-manmarkering i dom två sista matcherna.

*

... behöver innebandyn en rockstjärne-spelare fort som fan!

*

... kan det finnas hyfsad anspänning i dagens två matcher i SSL. Warberg-Helsingborg och Sirius-Falun... tror på bortasegrar i bägge matcherna...

Simsallabim
//Lilla b